En kommentar till diskussionen om Galagos kvotering

Det har väl inte undgått någon att det har varit tufft för förlagen den senaste tiden och för att en serietidning eller ett förlag ska kunna gå runt idag krävs att nya målgrupper nås. Så länge jag har levt har både serietecknandet och serieläsandet varit en manlig sysselsättning. Som flicka har man i bästa fall hänvisats till Bamse eller kanske Alverfolket och som vuxen läsare är det nästan ännu mer suspekt att vara kvinna och seriefantast. Att det nu äntligen verkar som om branschen öppnar upp för kvinnor att få en chans är kanske just det som gör att även manliga serieskapare kan få sina alster publicerade i framtiden. Fler kvinnliga läsare behövs om ekonomin ska gå ihop. Ser man det från den vinkeln drabbas inte "någons son", utan kvoteringen kan snarare vara räddningen för en ung tecknare - oavsett kön.

Allt handlar, som vanligt, om att våga se saker på ett nytt sätt. Det är också då de nya möjligheterna presenterar sig när man kört fast i gamla hjulspår. Kanske är just undantagstillståndet i form av kvotering något som leder vidare till nya möjligheter för serieförlagen? Jag hoppas på det. Och Galago ska ha en eloge för att de vågar.

Länk till artikeln i Dagens Nyheter.